Om vi ska ta det från början. Länge såg det ut att bli regnväder på torsdagen när loppet skulle gå. Det gjorde att min solskenssupporter Maria planerade att stanna hemma istället för att heja på mig i spåret. Väderprognosen ändrades dock och både Maria och Ville följde därför med. Jag åt tidig frukost och lunch, för att kunna hinna äta bra då loppet startade kl 14.00. Packade snabbt bilen, hängde två cyklar på cykelhållaren baktill och styrde ner mot Vendelområdet. Den plats som faktiskt givit namn till en egen tidsperiod i svensk historia; vendeltid. Dvs den tidsepok som föregick vikingatiden. Så det är historiska marker vi cyklar på. Just i Ottars där loppet utspelar sig ligger ett fält av gamla gravhögar. Den största, kallad Ottarshögen är sannolikt uppkastad över en sveakung avliden någon gång i början av 500-talet. Runt den ligger ett antal mindre gravhögar.
Det är vacker natur i Ottarsområdet. Själva Ottarsborg ligger inbäddad i en tallskog på sandmarker, uppenbar gammal havsbotten. Större delen av själva cykelloppet sker dock på andra sidan E4 ovanpå en rullstensås. Man cyklar i praktiken upp och ner och längs med den åsen ett antal gånger.
Jag och Maria och Ville kom ner till Ottarsborg i god tid, 1,5 timme innan loppet skulle starta. I år har arrangören IK Rex dragit om startsträckan. Troligen för att göra utrymme för mer parkeringsyta som det tidigare år varit trångt om. Den fotbollsplan man tidigare cyklade igenom är nu parkering. Istället har de dragit en ny sträcka genom skogen de första par hundra metrarna.
Väl framme på plats i Ottarsborg var det tydligt att arrangemanget var i full gång. Löptävlingarna pågick och skidspriten skulle precis dra igång. Jag hämtade ut nummerlapparna, kittade cykeln och gick bort och la den längst fram vid repet i startfållan. Gick tillbaka till bilen och hämtade ut den andra hojen. Normalt brukar jag dra iväg och springa en bit som uppvärmning. Men eftersom högerhöften tvärvägrar ta ett enda löpsteg fick jag i år välja. Antingen helt strunta i uppvärmning vilket dock inte är att rekommendera eftersom jag vet att så snart startskottet går är det full körning som gäller. Eller så skulle jag ta med en extra cykel att ha som uppvärmningshoj. Valet var enkelt eftersom plats fanns på cykelstället. Jag skruvade ihop cykeln och stack iväg och testade den nya startsträckan. En grusväg där man kan cykla två i bredd. Mötte Erik Åkesson som också var ute och värmde upp och bekantade sig med starten. Han skulle dock cykla fullängdsloppet medan jag själv bara skulle köra halvan. Efter att ha sett startkilometrarna vände jag och tog ett varv på de sista kilometrarna av loppet. Den där slingan som går på elljusspår fram till målet i Ottarsborg.
Efter att ha värmt upp lämnade jag cykeln i bilen och gick till startområdet. Ställde mig vid hojen. Finalerna i skidsprinten var precis avklarade och där var det även i år speakern Robin Bryntesson som tog hem herrfinalen. Damfinalen vanns av Britta Norgren. Med bara minuter kvar till min start kändes det spännande att få dra iväg. Tyvärr hade IK Rex placerat ungdomarna som kör 18 km, i första startled framför vårt. Ett inte helt smart drag eftersom de inte har vare sig styrka, disciplin eller omvärldskoll nog för att hantera alla starkare cyklister som trycker på bakifrån och vill passera.
Nåväl startskottet gick och jag fick en halvknackig start, det blev som väntat väldigt körigt där det smalnar av och många ville fram, samtidigt som 20 ungdomar skulle passeras. Efter en kilometer hade jag dock passerat de flesta unga, hade inte spenderat allt för mycket energi på det, och låg hyfsat med på typ 7 plats. Tåget började nu rulla på. Direkt framför mig låg en ung kille, runt 30 kilo men han höll riktigt bra tryck. När tempot skruvades upp passerade jag honom dock. Såg en grupp om 5-6 cyklister sticka iväg framför mig. Jag hamnade ensam ungefär 20-30 meter bakom. Jag valde att ta mitt eget tempo, det var ju tidigt i loppet och jag ville inte förta mig redan nu. Blev omkörd av ett par gubbar som låg 10 meter före mig men där ena gubben rätt snart gav upp. Jag hade nu två cyklister 10-20 meter framför mig i stort sett hela loppet. Ibland närmare och ibland längre ifrån. Men jag tog mitt eget tempo och matade på i lagom hård tröskelfart. Kände tidigt att jag inte hade fräscha diamantben idag utan att det skulle bli till att kämpa sig igenom. Eftersom jag för stunden saknar cykeldator såg jag inte vare sig puls- eller effektsiffror under loppet då löparklockan på armen satt så knepigt till att jag inte brydde mig om att titta mer än någon enstaka gång. Hade dock rätt bra känsla för vad som funkade och när det blev för hårt. Hade alltså två gubbar 20 meter före, och när jag tittade bakåt var det tomt så långt jag kunde se även på raksträckorna. Jag var alltså i ett rent ingenmansland där jag fick köra ganska precis hela loppet själv. Det är fina stigar, lättkört och mestadels går det på släta fina gruspartier genom tallskogen. Kände ingen direkt racemode mentalt och fick jobba för att vilja vilja. Halvvägs började ländryggen protestera lite men någon egentlig värk fick jag aldrig.
Jag höll väl i praktiken de framförvarande gubbarnas tempo ända fram till grusgropen precis innan E4. Där blåste det gröndjävuls motvind på ett sätt som gjorde att det stod nästan helt stilla. De två framför seglade iväg och hade nu lucka på 100 meter. Över fältet efter E4 matade jag på själv och därefter svänger man av bilvägen ut på en fin singeltrack de sista 4 km fram till mål. Jag hörde nu speaker Robin gorma och då går adrenalinnivån upp lite. På slutet är det även en del publik som står bredvid och hejar på. Nu var jag inne på motionsspåret jag rekat, de sista km innan målet. Matade på utan egentlig entusiasm eftersom jag hade fler hundra meter lucka bakåt. Väl i mål var jag säker på att jag det blev en åttondeplats, men både Maria och resultatlistan visar att jag gick i mål som sjätte cyklist. Jag hade i ärlighetens namn hoppats på en pallplacering men eftersom vare sig ben eller kondition fanns där så var en sjätteplats det prestationen räckte till idag.
Snittade 90% i puls de 1:08 jag cyklade idag och effekten snittade 260w, vilket är bara tio under min bedömda tröskelwatt. I år hade jag 170 i snittpuls medan jag förra året cyklade en minut snabbare med 174 i snittpuls.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar