Stressad tröskel 30/15

Det är egentligen märkligt att jag tidigare aldrig har provat på det här med att köra stressad tröskel. Istället för att köra jämntunga längre intervaller bryter man upp setet i ett antal kortare hårdare intervaller med korta viloperioder emellan. Dagens pass var 30 sekunder tungt arbete och sedan 15 sekunder vila däremellan. Ett set bestod av 10 intervaller i följd. Därefter tio minuter vila innan nästa set, totalt blev det 3 sådana, dvs totalt 30 intervaller.

Efter att ha lyssnat på Mattias Recks gästspel i Cykelwebbenpodden fick jag en tydligare bild av fördelarna med stressad tröskel. Reck var helt tydligt inget fan av vanliga 4x8 min utan förespråkade helt klart stressade tröskel-pass. http://www.cykelwebben.se/cykelwebbenpodden-avsnitt-22-podden-gastas-av-proffstranaren-mattias-reck/

Det var som sagt första gången jag körde dessa intervaller varför det var svårt att veta hur hårt jag skulle lägga mig på arbetsintervallerna. Jag hade före passet pratat med Conny som föreslog att trampa bakåt på Monarken under de 15 sekunder korta vilopauserna. På det sättet minskade strulet med att öka och minska motståndet i Monarken. När man är rejält sliten är det svårt att mäkta med att hinna fippla med moståndsreglage utan att det tar för mycket tid och energi. Energi som istället ska läggas på att köra intervallerna hårdare.

Som vanligt när man ska köra nya intervaller är det lätt att ta i för hårt på de första när man ännu är pigg och opåverkad. Men relativt snart biter det ifrån. Så redan på den 5 intervallen insåg jag att jag var tvungen att sänka motståndet ungefär 20 watt om jag skulle ta mig igenom passet. De sista tre intervallerna i varje set var verkligen inte kul. Genomförbara men slitiga. Så här i efterhand hade det varit bättre att köra lite lägre watt på de första intervallerna för att hålla tyngre på de sista i setet, och i passet. Totalt känner jag att det finns mer att ge, att jag kan höja snittwatten.

Den här typen av pass är verkligen inte enkla eller lättrullade. Mitt när man är inne i dem är det riktigt slitigt och jävligt. Men så snart det är över, och man rullat ur i fem minuter är läget bra igen. I efterhand känns passen genomförbara, och imorgon kommer jag säkert längta till nästa.

Apropå nästa, så redan imorgon fredag är det dags för nästa pass i träningsschemat. Då inget intervallpass utan ett vanlig "gubbpass", körning i mellanmjölkszon. Min specialitet som jag kört så många genom åren, inte för att de ger bra träning utan snarare av okunskap rörande den bristfälliga träningseffekten, och fram för allt för att jag gillar den typen av cykling.