Förra veckans LSD-trip var första gången jag cyklade längre och riktigt långsamt. Det mest frustrerande då var att inte har möjlighet alls att trycka i pedalerna utan bara mescykla. Spel efter 20 minuter och huvudet var nära kokpunkten efter en timme.
Idag skulle det åter avverkas en ny LSD-trip i enlighet med träningsplanen där sådana pass tydligen kommer vara standard alla helger framöver. Eftersom förra veckans resa styrde söderut ville jag vända näsan i andra riktningen idag och tänkte mig mitt gamla standardpass via Norra Åbyggeby grusvägar upp till Oslättfors och sedan söderut igen ner till I14. Den här gången var kropp och huvud mer förberett på den minimala farten och kraften och pulsbelastningen. Så nu var det bara milt provocerande med att kunna veva max 171 watt eller 128 i puls. Vädret idag var drygt tio grader, soligt och västvindar. De gula löven på träden faller allt mer och det börjar nu bli mer senhöstigt gråbrunt än färgat ute i skogarna. Ännu har regnet hållit sig ifrån våra breddgrader och grusvägarna är därför fortfarande torra och lättrullade.
Drygt tre timmar vevande blev det och 71 km. Hade gott kunnat vara ute längre, kraften var ju nästan oförbrukad i det låga tempot. Men det kändes ändå lagom att bege sig hemåt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar