Enligt Conny är det nu VO2-period som gäller. Gårdagen var verkligen VO2 genom de korta hårda 70/20-intervaller. Benen gick hårt under dessa och det kändes i benen idag. Suget att köra tuffa intervaller på cykeln fanns inte där, om man säger så. Jag kände inte alls att kraften skulle finnas med mig denna dag. Att köra hårda intervaller utan ben att genomföra det är inget vidare, det missar liksom effekten med den intervalltypen. Så jag bestämde mig för att genomföra en annan typ av VO2-pass, ett gammalt hederligt 5x4 minuter. Eftersom det var länge sedan jag sprang och istället tränat en hel del cykling på slutet, så fanns suget där att köra en löptur.
Ute var det snöigt, isigt och moddigt. Så jag drog på de nya Icebug-dojorna, premiärtur för dessa. Och jäklar vad jag nu inser att jag skulle köpt ett par dubbskor tidigare. Helt sjukt bra grepp, även på ren is var det som att springa på torr och fin asfalt. Tio minuter uppvärmning och därefter första fyran. Jag hade förväntat mig att de slitna benen skulle protestera, men tvärtom var de helfräscha. Efter första intervallen kändes de helt opåverkade, samma även efter den andra. Det gick i samma tempo som jag sprang fyraminutare i klart bättre väder när det fortfarande var varmt och torrt ute. Så helt klart har höstens träningspass givit någon form av effekt. Märkligt nog var benen väldigt fräscha igenom alla fem intervaller. Det som satte gräns för farten idag var istället konditionen. Normalt brukar det vara benen som inte pallar utan smärtar allt för hårt under fyraminutarna.
Totalt blev det drygt tolv kilometer löpning i härligt vinterunderlag. Riktigt härligt att få springa igen, och dessutom med oväntat bra resultat. Intervallerna blev genomgående i samma hastighet som sommarens, vilket är klart bättre när väderleken och underlaget ser ut som det gör nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar