Novemberdistans runt Smörnäs-Högbo

Suget att köra distans fanns inte riktigt där. Visst det kändes ok att göra men inte så där att jag längtade att få komma ut. Effektmätaren sitter på hardtailen som nu är skodd med dubbdäck. Temperaturen och underlaget låg på plussidan och det var senhöst. Så dubbdäckscykeln fick stå och istället stack jag ut på Trek fulldämparen. Utan effektmätning men med god komfort. Det märks dock att det är kyligt för dämpningen var inte lika aktiv och plush som den var när jag ställde in lufttrycket i somras.

Vevade mig förbi Norra åbyggeby och upp mot skogarna öster om Oslättfors. Längs vägen satt några jägare och drack en kopp kaffe och skröt om den där stora 18-taggaren de släppt förbi utan att skjuta. Antar jag i alla fall. De hälsade glatt när jag cyklade förbi. Cyklade igenom Oslättfors och vidare via Smörnäs och grusvägen ut till Ockelbovägen. Ner via Högbo och sedan Valbo-Hagaström-Sätra och hem.

Sjön Öjaren strax öster om Smörnäs

Helt lagom klädd men fötterna och händerna fick åter ta lite stryk. Blev rejält kall om båda delar och jag tycker det är svårt att hitta bra handskar som inte är för varma men heller inte kyler. Precis som dojorna ska skydda mot fukt och kyla, men inte göra foten svettig.

Öjaren ligger helt spegelblank denna förmiddag

Även kalhyggen kan vara vackra

Efter dryga tre timmar och 76 km var jag hemma igen. Riktigt skönt att komma hem till en varm dusch.

Effekten och snittpulsen blev klart högre den här gången jämfört med tidigare LSD-pass. Fullt beroende på att jag höjt både FTP och tröskelpulsen med ett par pulsslag. Det kändes bra och skönt att få röra pedalerna lite mer än de tidigare no touch-passen.

Nästa veckan ska kylan komma svepande norrifrån ishavet, så nu är det slut på höstpassen och vinter drar in. Det blir till att återgå till hardtailhojen igen och börja genomlida distansträning i polarklimat.